När regeringen presenterade sin klimathandlingsplan i december presenterades en prognos på att man kommer att nå utsläppsmålet nettonoll till år 2045. Men en granskning som DN har gjort visar att den bygger på en uträkning om återinförd reduktionsplikt – i brist på beslut om andra styrmedel.
I december presenterade regeringen sin klimatplan och klimatminister Romina Pourmokhtari sa att ”för första gången någonsin finns det nu en handlingsplan som skapar förutsättningar för att klara Sveriges klimatmål och att nå hela vägen till nettonollutsläpp”.
Men fokuset låg på det långsiktiga målet 2045 och inte till 2030. Och exakt hur beräkningarna gjorts för att få till grafen som visar på en brant utsläppsminskning från 2027 och fram till 2045 förklarades inte närmare.
Men nu har såväl DN som Klimatgranskaren tittat närmare på de bakomliggande siffrorna till beräkningen. Enligt Klimatgranskaren så saknar påståendena om en kraftig utsläppsminskning helt grund i underlagen. Den lista på åtgärder som finns med i handlingsplanen åtföljs av en förklaring att effekten på utsläppen ”är ”omöjligt att beräkna pga. för osäkra beräkningar + fler åtgärder påverkar ESR-åtagandet och interagerar med möjligt nationellt ESR2 (eller annat styrmedel)”.
Samtidigt bedöms många av regeringens åtgärder ha en marginell effekt, så som olika klimatpremier som skrotningspremien eller satsningen på elflyg.
Bygger på ökad reduktionsplikt
DN har i sin granskning begärt ut beräkningar som inte redovisats i klimathandlingsplanen, men som ska ha bidragit till slutsatserna där. Dessa beräkningar har gjorts av Energimyndigheten, som ska ha fått uppdraget av regeringskansliet.
– Det har varit väldigt många olika frågeställningar, med olika scenarier som man har velat ha bekräftande uppgifter om. Det har varit ett ganska långdraget arbete med väldigt många olika saker på tapeten, säger Handläggaren Noak Westerberg till DN.
När DN efter flera försök lyckas få ut handlingarna så visar det sig att den fallande kurvan baserar sig på uträkningar där reduktionsplikten höjs under perioden 2027–2030 – till en nivå som sedan ligger kvar till 2045. Det vill säga precis motsatsen till det de gått till val på.
Beräkningarna bygger på en ökning av reduktionsplikten från nuvarande 6 procent upp till 26,9 procent för diesel och 14,4 för bensin.
Men klimatminister Romina Pourmokhtari säger till DN att det bara handlar om ett sätt att räkna.
– Det bygger på beräkningsmodellen för reduktionsplikt – ja. Men det är inte ett antagande om höjd reduktionsplikt. Reduktionsplikten har redan funnits så det finns ju sätt att räkna på utsläppsutrymmet utifrån den modellen. Men man kan uppnå den utsläppsminskningen genom flera olika styrmedel.
Några svar på vilka styrmedel det kan handla om har inte ministern i dagsläget. Det ska tillsättas en utredning om det i år. Pourmouktari säger till DN att hon ser framför sig att ”man kommer att behöva en kombination av flera olika styrmedel samtidigt”.
